Känn igen farligt avfall

När produkter tas ur bruk kan du enkelt känna igen varningsmärket på produktens etikett, som talar om att den innehåller farliga ämnen som ska hanteras som farligt avfall (se bilden).

Hälsofara

Oxiderande

Frätande

Brandfarlig

Explosiv

Gas under tryck

Kronisk hälsofara

Akut toxicitet

Miljöfarligt

Farligt avfall (tidigare problemavfall) orsakar redan i små mängder skada eller fara för både människan och miljön. Produkter som ska hanteras som farligt avfall är produkter med varningsmärken om farliga ämnen samt vissa särskilda föremål (till exempel blyackumulatorer, batterier, oljefilter).

Farligt ämne-märkningen underlättar att känna igen dem. Tyvärr är inte alla produkter med farliga ämnen märkta, även om de ska hanteras som farligt avfall.

De flesta av oss känner igen de vanligaste farliga avfallen – till exempel målarfärg, spillolja och gamla läkemedel. Till samma grupp hör olika slags lösningsmedel, växtskydds- och bekämpningsmedel samt tryckimpregnerat trä.

Mängden av olika slags ackumulatorer och batterier växer i samband med ökningen av elektroniska apparater och eldrivna transportmedel (t.ex. elcyklar, hoverboard-brädor). En del av produkterna är dock vanliga vardagsföremål som vi inte ens tänker på. Till dem hör bland annat flera olika rengöringsmedel samt en del kosmetika.

På grund av säkerhets- och miljöskäl är det ytterst viktigt att farligt avfall hanteras som sig bör, och att det inte förvaras hemma under lång tid. Du hittar återvinningscentraler för farligt avfall på webbplatsen kierrätys.info.

Om du misstänker att ett ämne klassas som farligt, vänd dig till mottagningspersonalen på avfallsstationen. De har yrkeskompetens och kan identifiera farliga ämnen.

Farligt avfall är bland annat:

  • oljeavfall från fordons kylar-, broms- och kopplingsvätskor
  • oljefilter och annat oljeavfall
  • lösningsmedel såsom terpentin, aceton och lösningsmedelsbaserade rengöringsmedel, målarfärg, lack (även nagellack) och harts samt träskydds- och impregneringsmedel
  • tryckkärl som innehåller eller har innehållit gas
  • aerosolbehållare (drivgasbehållare, bland annat hårspray, deodoranter, raklödder)
  • basiska rengörings- och tvättmedel
  • bekämpnings- och desinfektionsmedel
  • nyårstenn
  • fotograferingskemikalier
  • starka syror såsom svavelsyra
  • asbestbaserat avfall (kräver särskild hantering, ska packas separat)
  • tryckimpregnerat trä
  • lysrör, kompaktlysrör och energisnåla lampor
  • batterier, knappbatterier och ackumulatorer
  • kvicksilvertermometrar
  • överblivna läkemedel.

Fullständigt torkade och tomma behållare som innehållit farligt avfall återvinns enligt materialet de är gjorda av. Undantag från detta är tomma plastförpackningar som innehållit olja, som räknas till farligt avfall. Skölj inte dessa förpackningar. Även tomma plastkanistrar med olja hör till farligt avfall.

Alla tomma eller torkade förpackningar som innehållit farligt avfall behöver inte hanteras som farligt avfall. I dessa fall bör förpackningsmaterialet i möjligaste mån återvinnas som returråvara.

  • Tomma eller fullständigt torra lim- och färgburkar kan läggas bland hushållsavfallet, färgburkar i metall sorteras i metallåtervinningen.
  • Tomma tryckbehållare (t.ex. sprayflaskor) som inte skvalpar eller pyser kan lämnas till metallåtervinningen.
  • Undantaget här är plastkanistrar med olja, som ska hanteras som farligt avfall även då de är tomma. Skölj inte dessa förpackningar.

När det gäller lampor, sorteras halogen- och glödlampor som blandavfall, LED-lampor däremot som el- och elektronikavfall (EE-avfall).

I samband med uppdateringen av avfallslagen år 2012 ändrades problemavfall officiellt till farligt avfall. Denna term används av både avfallsanläggningar och myndigheter i sin kommunikation. Den nya termen är även bättre anpassad till internationell terminologi (vaarallinen jäte (fin), hazardous waste (eng)).

Termen farligt avfall beskriver även vilken slags avfall det handlar om på ett bättre sätt. I talspråket benämndes problemavfall även avfall som är svår att återvinna, men som i sig inte utgör någon skada eller fara.

Att termbytet blir en del av vardagsspråket kan ta flera årtionden. Bli alltså inte förvånad om du stöter på båda begreppen. I praktiken handlar det om samma sak, oavsett de olika termerna.

Terrasskonstruktioner kan vara gjorda av trä med oimpregnerad yta, värmebehandlat trä, lärkträd eller annat oimpregnerat trä. Det är viktigt att urskilja impregnerat trä, som klassas som farligt avfall, från andra trävaror i samband med att träet tas ur bruk. På detta sätt belastar inte det impregnerade träet annan återvinning, och inte heller annat träavfall den separata återvinningen av impregnerat trä.

Impregnerade trävaror kan med stor sannolikhet kännas igen på träets tvärsnittsyta. Om tvärsnittsytan har mörkare kanter eller för impregnerat trä typisk grön nyans, är det fråga om impregnerat trä. Om tvärsnittsytan är träfärgad är det fråga om värmebehandlat trä eller annat obehandlat trä.  Värmehandlat trä kan även kännas igen av plankans täta yträfflor eller av den dolda infästningen som används vid terrasspanelning.

Källa: Demolite.

Förutom kosmetika finns hemmets vanligaste farliga ämnen i städskrubben. Ofta helt i onödan, eftersom du kan klara av även mycket av den svåraste smutsen med Marthornas städtips (på finska).

Bara en del av butikernas rengöringsmedel innehåller farliga ämnen. Dessa ämnen känner du igen på den rödkantade diamantsymbolen. Märket för skadligt/irriterande ämne som finns på flera diskmedel samt diskmaskinstvättmedel manar till försiktighet även vid användning. Vid kontakt med ögonen ska det effektiva tvättmedlet sköljas bort noga.

Trots att produkterna är välbekanta ska man vara försiktig även vid förvaringen av dessa farliga ämnen. Till exempel diskmaskinstvättmedel utgör en verklig risk för ett litet barn som hittat förpackningen och som kan tro att den klart färgade kapseln är en sötsak.

Du kan undvika farliga ämnen genom att använda ersättande rengöringsmetoder. Använd upp rengöringsmedlen innan de blir gamla. Helt tomma rengöringsmedelsförpackningar kan returneras beroende av materialet i insamlingen för plast, metall eller kartong.

Varför är rengöringsmedel farliga ämnen?
Beroende av användningsändamålet är starkt rengöringsmedel starkt basiska eller sura. Starkt sura ämnen används till exempel vid toalettrengöring och kalkborttagning. Starkt basiska ämnen igen används till exempel vid rengöring av ugnen eller för att öppna rören. När man handskas med dessa ämnen ska man använda skyddshandskar och skölja bort dem ordentligt. Desinfektionsmedel är farligt avfall på grund av att det innehåller alkohol.

Hemmets rengöringsmedel som innehåller farliga ämnen är åtminstone de här:

  • starkt basiska rengöringsmedel (diskmaskinstvättmedel, ugnstvättmedel, ämnen som används för att öppna rören)
  • starkt sura rengöringsmedel (rengöringsmedel till toaletten, kalkborttagning)
  • desinfektionsmedel

Källa: Guide Hemmets kemikalier (på finska)